Danska är utan tvekan familjens svarta får bland skandinaviska språk. Danskar räknar konstigt, lär prata med potatis i munnen och till på köpet använder de inte osthyvel (det sista har inget med språket att göra men ändå). Vissa av dem som intresserar sig för skandinaviska språk blir därför fullständigt likgiltiga för danska och undviker det helst medan andra dras till det som en fluga till en sockerbit. Jag hör till den senare gruppen. Danska fascinerar mig. Ömsom får det mig att le, ömsom att tappa hakan. I båda fallen förblir jag fascinerad.
Det tog lite tid och träning att börja avkoda danska ord som alla låter som om det fattas konsonanter där. Men det visade sig vara möjligt. I denna artikel delar jag gärna med mig av kunskaper som hjälpte mig på vägen. Så låt oss kolla lite närmare på den danska “potatisen” eller danskt sagt “kartoflen”.
Uttal
1. där vi har p, t, k i svenska ord, har vi b, d, g i danska ord: mat och ut blir till mad och ud, läppar och landskap blir till læber och landskab, kaka och tillbaka blir till kage och tilbage. Att “d” i mad och ud uttalas som “ð” gör det så klart lite svårare. Och att “g” i kage och tilbage uttalas som “j” gör det inte lättare heller. Men det går. En vänjer sig. Nåja, jag har nästan glömt att nämna att “g” också kan uttalas som “w” som fallet är i bog, alltså bok. Men det går i alla fall.
2. där vi har trycksvaga vokaler i svenska, reduceras de starkt och uttalas nästan inte i danska (det rör sig om det så kallade schwa-ljudet). I praktiken ser det ut så att “a” (och “o” också) i svenska böjningsändelser blir till “e” i danska böjningsändelser: svarade blir till svarede, beskriva blir till beskrive, spännande blir till spændende, arbetar blir till arbejder, rosor blir till roser, bilar blir till biler.
3. där vi har “g” efter vokal i svenska ord, har vi “j” eller “v” i danska ord som i ögonblick – øjeblik, väg – vej, äga – eje, mage – mave, skog – skov. I vissa ord försvinner konsonanten helt i danska ord: stig – sti, duva – due, sked – ske. Ju färre bokstäver, desto bättre, eller hur?
4. där vi har “-nn”, “-tt” och “-ll” i svenska, har vi “-nd”, “-dt” och “-ld” som uttalas som “n”, “d” och “l” i danska: inne – inde, kall – kold, mitt – midt, tunn – tynd, insåg – indså.
5. och nu äntligen något som är enklare i danska: de svenska “stj”, “skj”, “k” och “g” uttalas exakt så som de stavas, även framför främre vokaler. Stjerne, skjorte, København, give har alltså inga udda ljud i början. “Sj” och “tj” däremot uttalas som de engelska “sh” och “ch”: sjov, sjal, tjekke.
Så här kort om uttalet. Ser ni hur konsonanter antingen försvinner eller uttalas nästan som vokaler? Det är det som gör danska svårbegripligt.
Några knepigheter
Uttalet är svårt nog men till råga på allt finns det också falska vänner som inte underlättar för en särskilt mycket. Ibland blir det faktiskt rätt så förvirrande. Här kommer några få exempel. Det svenska ordet rolig är sjov på danska medan det danska rolig är lugn på svenska. Det danska le heter skratta medan det svenska le heter smile. Det danska så betyder både så och såg som i Jag såg honom igår. Medan det svenska såg som en skär i trä med heter sav. Det danska træt ser nästan ut som träet med det betyder trött. Träet är då træet som också betyder trädet. Det danska verbet snyde påminner nog om snyta men det betyder lura medan snyta sig heter faktiskt snyde næse så helt olika är det inte. Och så kan en fortsätta för evigt.
Ja, svenska och danska är väldigt nära vilket gör det lätt och svårt samtidigt. Men om du blir bättre på att förstå danska, så kan du titta på Bron utan undertexter och det er da rigtigt dejligt!
Ordlista:
till på köpet – moreover
en osthyvel – a cheese slicer (subst)
likgiltig – indifferent (adj)
ömsom …, ömsom …- alternately
att fattas – to lack (verb)
en knepighet – something that’s tricky (subst)
till råga på allt – on top of that